Glöm återföreningsturnéer, glöm bråken, glöm feta dyra böcker, minns Gyllene Tider som du hörde dom första gången. Då det begav sig, när Per Gessle vad sexig och till och med Per Fritzon såg cool ut. Minns nerven, minns texterna, minns inräkningarna på halländska.
Det här är den första delen av Peter och Billys hajp av gamla Gyllene Tider. Vi kommer påstå i flera inlägg att gamla Gyllene Tider är indie. Vi ger dig argumenten och minnena. Först ett minne.
Det är en sen lördagskväll på utestället Marité i Östersund. Årstiden är sommar och året är 2005. Kvällen till ära har stället en gästdiscjockey. Gyllene Tiders trummis Micke Syd står och vänder plattor.
Dom tänder i taket. Snart är det efterfest. Men först måste jag snacka med en av mina barndomshjältar. Ja vet. Det är lite töntigt att fortfarande se upp till dom gamla Gyllene Tider-farbröderna. Men den välpolerade indiefasaden får ursäkta. Jag går fram till Micke med en halvdrucken öl i handen.
– Man måste hälsa på trummisen i Gyllene tider säger jag och sticker fram min näve och vi skakar hand.
Vi snackar en stund. Om allt möjligt. Detta va innan bråket mellan Micke Syd och Per Gessle var officiellt. Men min manliga intuition sa mig något.
Hur står det till med dig och Per Gessle egentligen, är ni kompisar? Hör jag mig själv fråga. Micke tittar på mig. Funderar. Sen öppnar han munnen.
– Per Gessle har två sidor. Den ena är att han är väldigt trevlig och bra så där. Men den andra…En stor JÄVLA RÖV!
Hoppsan Kerstin. Eftersom det här var några år sen och att jag inte var jättenykter så kan minnebilderna vara oklara, som Lars Danielsson hade sagt. Ordföljden kan vara annorlunda men att han tyckte Per Gessle är en stor jävla röv är korrekt. Det kan jag sälja min mormor på.
Vad har det här att göra med att vi påstår att gamla Gyllene Tider är indie? Inte ett dugg. I nästa inlägg drar vi på med dom stora elefanterna, dom vassa argumenten och indie-you-tube-klipp från Folkets park. Håll ut.
Eller skicka ett vykort älskling.
onsdag 13 februari 2008
Gamla Gyllene Tider är indie! (Del 1)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar