Läs om Pascal

Dalademokraten och Dalarnas tidningar skriver om att Pascal kommer till oss idag!

Läs DD:s artikel här. Och DT:s här.

I kväll blir det röj. Och som vanligt: Alla måste komma!

Foto: Andreas Karperyd

Familjen släpper video

I morgon är det fredag och Klubb Phone Me! Och vi är laddade till tusen. Det kommer bli en finfinfinfin kväll med gotländska indiepunkarna Pascal. Den som inte kommer i morgon är dum! Kom i tid förresten så ni slipper stå i kö.

Klubb Phone Me-favoriten Familjen har släppt en ny video till låten Huvudet i sanden. Som vanligt är det en bra video. Heja Familjen.

Nummer 4 på listan

Man blir ju glad när folk uppskattar det man gör. Det är ju liksom därför man håller på. Och för att man är lite egoistisk och bokar band man själv vill se.

"4. Pascal är ytterligare en av många klockrena bokningar på Klubb Phone Me. Den som gillar svensk, slamrig och dessutom kalkstenstung indie borde ta sig till O'Learys i Falun på fredag eller om inte annat lyssna på deras platta Galgberget."

-Dalarnas Tidningar

Plats 5 är också riktigt bra! Ska jag citera den med?.. Jo, det frambringar lite fniss.. så här kommer den med:

"5. Noel Gallagher säljer sitt hus på Ibiza bara för att james Blunt har köpt ett i närheten. Han 'står inte ut med tanken på att James Blunt sitter och skriver usla låtar längre ner på gatan', enligt The Sun."

Upptäck Sverige med Klubb Phone Me: Galgberget, Falun

Klubb Phone me laddar inför fredagen. Då kommer ju Pascal till oss. Deras senaste skiva heter Galgberget, döpt efter ett ställe på Gotland.

Falun har ju sitt eget Galgberget. I en del i klubbens uppladdningsarbete inför fredagen så besökte utvalda delar av klubben detta fantastiska bostadsområde.
Vi hittade bland annat en snygg rondell. Kristoffer visar var den ligger.

Per kan sin indie (gamla Gyllene Tider är indie del 3)

Vi har ju i tidigare hävdat att gamla Gyllene Tider är indie. Alltså tidigt 80-tal, innan återtågs turnéer och pengabråk. Nu är Per Gessle inte särskilt sexig och indie längre, kör en dyr bil och har ett stort hotell i Halmstad där Fredrik Ljungberg brukar kvarta ibland.

Men vi ska kanske ta tillbaka allt. Per Gessle är nog lite indie fortfarande. Han har i alla fall ett öga/öra på indien. År 1986 bildade Per Gessle förlaget Jimmy Fun Music. Främst för att hjälpa Roxette sägs det men förlaget upptäckte indiestorheter som Brainpool och Broder Daniel. Exakt hur mycket Per hjälpte dessa slyngel är oklart – men vem vet – inget Broder Daniel utan Per Gessle?

Men är han indie idag? Svår fråga.
Men i en artikel från Cafe för några år sedan sa han:
– Jag gillar verkligen Håkan Hellström och Kent är det bästa rockband som Sverige har producerat.
Okej vi vet att Hellström och Kent inte kanske är så indie längre. Men dom var det.

Vidare i artikeln diskuteras det om herr Gessle inte borde få mer cred för att ha hjälpt storheter som Brainpool och BD.
– Det är svårt att få. Cred baseras på en viss kategori tyckare, som av tradition inte har mycket till övers för framgångsrika artister, säger popfarafar till Café.
Det är väl bara att hålla med i det uttalandet.

Musikalisk gåva!

Förträffliga sidan It´s a trap! har den goda smaken att lägga upp Markus Krunegårds nya singel Jag är en vampyr.

Och ja, det låter Laakso på svenska. Samma driv, samma låtuppbyggnad. Men mindre skränigt än Laakso, mer disco.

Här är låten.

Gamla Gyllene Tider är indie! (Del 2)

Det finns ett band som egentligen alla uppskattar, men eftersom att det anses "ocoolt" att lyssna på dem säger man oftast något dumt om bandet. Det handlar då antingen om bandet i allmänhet, eller bandets sångare i synnerhet. Nej, jag tänker inte på Kent! Jag tänker på Halmstads stoltheter, Gyllene Tider. Ni får gärna rätta mig om jag har fel men hur kommer det sig att det blev så tabu att lyssna på Gyllene Tider? Ok, jag håller med om att Per Gessles sologrejer under 2000-talet och Gyllene Tiders comebackskiva som kom för några år sedan är en parantes i livet, men om man går tillbaka några decennier i tiden så kan man ramla över svensk popkonst på hög nivå. Egentligen så var det stor kvalité på det mesta som bandet släppte ifrån sig ända fram till 1990 talet. Det säger en del om deras storhet, att de har lyckats leverera väldigt länge.

När det begav sig så var inte Gyllene Tider ett band som man kastade skit på, iallafall inte bland ungdomar. Tvärtom så var de ett hett band, och Per Gessle ansågs vara en riktig "Bad Boy". När Marie Fredriksson och Per Gessle bildade Roxette fick Marie Fredriksson exempelvis en del kritik. Man förstod inte varför en så sofistikerad tjej som Marie Fredriksson skulle bilda ett band tillsammans med en slyngel som Per Gessle. Det kanske låter lustigt med tanke på hur Gessle är idag, men det var så det var.

En annan aspekt som kan vara viktig när det gäller popband är utseendet. Faktum är att samtliga killar i bandet var riktigt snygga när det begav sig. Det räcker att se nåt gammalt Youtube – klipp där man exempelvis ser Anders Herlin, Göran Fritzon eller Per Gessle så förstår man vad det handlar om. Man får en förståelse varför bandet blev så stora flickfavoriter.



Gyllene Tider har från starten hela tiden backats upp av stora skivbolag (EMI) med himla massa pengar och det kan uppfattas som oindie, men det finns dock många erkänt stora indieband som har haft de ekonomiska resurserna. Det fanns en tid då exempelvis både Håkan Hellström och Kent sågs som indieband, trots att Håkan har legat på Virgin och sedan EMI, och Kent som enda sedan debuten har legat på BMG. Vilket skivbolag man ligger på har ingenting med saken att göra. Det intressanta med Gyllene Tider var att de förr verkade ha en attityd och stil som luktade indie. Det kändes så pass mycket indie att Juvelen, Tough Alliance och Cat 5 känns som tugummipop i jämförelse. Om medlemmarna från Gyllene Tider hade fötts på 1980 talet och slagit igenom idag istället för att ha föds på 1950 och 1960 talet så är det inget snack om hur de skulle uppfattas. Indiekidsen skulle skrika som aldrig förr, och musikrecensenterna skulle formulera fraser som ”Gyllene Tider är det mest spännande som har hänt i Sverige sen Håkan Hellströms fantastiska debutskiva för åtta år sedan”. De som säger något annat är tyvärr bara rädda för att se sanningen i vitögat.

Mitt AIK- hjärta slår för Helsingborg ikväll

Till den förra allsvenska säsongen hade Henrik Larsson återvänt till sin hemstad (igen) för allsvenskt spel med Helsingborgs IF, detta efter att ha spenderat mer än tio år utomlands i diverse storklubbar och nyss hemkommen från Manchester United. Henriks återkomst och det faktum att laget hade kontrakterat den britiska tränaren Stuart Baxter gjorde att många experter utsåg Skånelaget som en favorit till seriesegern. Så blev det dock inte. Det som skulle bli så bra förvandlades istället till ett kaos. Det var ett kaos som exempelvis bestod av inre stridigheter inom styrelsen(det nådde sitt klimax när Baxter sa upp sig väldigt sent bara minuter efter sista Europa matchen förra året). Oroligheterna påverkade spelarna så pass mycket att laget gjorde en katastrofalt dålig allsvensk säsong. Man hamnade tillslut på en åttonde plats i tabellen.

Laget hade dock två ansikten i fjol. Samtidigt som man spelade oroligt och hade dåligt självförtroende i seriespelet visade man prov på pondus, genuint slit och kämparglöd ute i Europa och UEFA- cupen. Man vann exempelvis mot storheter som turkiska Galatasaray nere i Istanbul. Det är något som verkligen är imponerande. Det räcker egentligen att säga att storheter som AC Milan har tappat poäng mot Galatasaray så förstår man vilken bedrift det egentligen var att lyckas slå turkarna.

Framgångarna i Europa under hösten har resulterat i att laget är i sextondelsfinal i UEFA cupen då man ska möta PSV Eindhoven nere i Holland ikväll. Att lyckas komma så pass långt som Helsingborg har gjort är verkligen något utöver det vanliga för svenska klubblag och det ska de verkligen ha credd för. Inte sedan IFK Göteborg spelade kvartsfinal i Champions League 1995, och AIK spelade kavrtsfinal i Cupvinnarcupen 1997 har något lag varit i närheten av att nå lika långt ute i Europa. Man får på så sätt en förståelse för hur stort och sällsynt detta är.

Det är inget snack om att PSV är storfavoriter ikväll, men Helsingborg har överraskat i hittills i Europa och det finns egentligen inget som säger att de inte kan överraska igen. Pressen ligger hos holländarna, vilket innebär att Helsingborg ska kunna spela utan press. Med den högstanivå som Helsingborg har visat upp hittills i Europa är absolut ingenting omöjligt.


Svensk klubblagsfotboll lever igen, och det är tacke vare Helsingborg.

Gamla Gyllene Tider är indie! (Del 1)

Glöm återföreningsturnéer, glöm bråken, glöm feta dyra böcker, minns Gyllene Tider som du hörde dom första gången. Då det begav sig, när Per Gessle vad sexig och till och med Per Fritzon såg cool ut. Minns nerven, minns texterna, minns inräkningarna på halländska.

Det här är den första delen av Peter och Billys hajp av gamla Gyllene Tider. Vi kommer påstå i flera inlägg att gamla Gyllene Tider är indie. Vi ger dig argumenten och minnena. Först ett minne.

Det är en sen lördagskväll på utestället Marité i Östersund. Årstiden är sommar och året är 2005. Kvällen till ära har stället en gästdiscjockey. Gyllene Tiders trummis Micke Syd står och vänder plattor.
Dom tänder i taket. Snart är det efterfest. Men först måste jag snacka med en av mina barndomshjältar. Ja vet. Det är lite töntigt att fortfarande se upp till dom gamla Gyllene Tider-farbröderna. Men den välpolerade indiefasaden får ursäkta. Jag går fram till Micke med en halvdrucken öl i handen.

– Man måste hälsa på trummisen i Gyllene tider säger jag och sticker fram min näve och vi skakar hand.

Vi snackar en stund. Om allt möjligt. Detta va innan bråket mellan Micke Syd och Per Gessle var officiellt. Men min manliga intuition sa mig något.
Hur står det till med dig och Per Gessle egentligen, är ni kompisar? Hör jag mig själv fråga. Micke tittar på mig. Funderar. Sen öppnar han munnen.

– Per Gessle har två sidor. Den ena är att han är väldigt trevlig och bra så där. Men den andra…En stor JÄVLA RÖV!

Hoppsan Kerstin. Eftersom det här var några år sen och att jag inte var jättenykter så kan minnebilderna vara oklara, som Lars Danielsson hade sagt. Ordföljden kan vara annorlunda men att han tyckte Per Gessle är en stor jävla röv är korrekt. Det kan jag sälja min mormor på.

Vad har det här att göra med att vi påstår att gamla Gyllene Tider är indie? Inte ett dugg. I nästa inlägg drar vi på med dom stora elefanterna, dom vassa argumenten och indie-you-tube-klipp från Folkets park. Håll ut.
Eller skicka ett vykort älskling.

Pascal till Klubb Phone me

Efter en lyckad nypremiär för Klubb Phone me hos O´learys i Falun är det äntligen dags igen. Den 29 februari pluggar vi in distpedalen och bjuder på gotländska indiepunkarna Pascal!

Med nya plattan Galgberget så har dom visat att det fortfarande går att vara kompromisslös inom musik-sverige. Pascal kör helt sin egen stil. Det är distat, lite efterhängset och dom sjunger på svenska.

Pascal har fått strålande recensioner. I DN blev det full pott med en femma. Recensenten menar att det är rock med spända halssenor, rock på desperationens brant, sensationellt bra rock helt enkelt. Även svenskan ger Pascal en femma. Det är både ömsint vackert och skrämmande skriver tidningens recensent.

Om du vill lyssna in dig på Pascal så rekommenderar vi bland annat låtarna Längtar efter dig som är en hejarklackslängtan en spark rakt in i magen. Cadillac är också väldans bra.
Surfa in på deras My space: http://www.myspace.com/raukenroll

Nu jäklar blir det röj på Klubb Phone me!

Vi ses den 29:e februari på O´learys i Falun.

Vi slår upp portarna kl 22 och det kostar endast 50 kronor att komma in.

Åldersgränsen är 20 år. 18 om man är medlem, som man kan bli gratis på plats.

Puss och kram så ses vi!

Indiesoppa?

Ja, jag var ju faktiskt där själv. Måste ju kolla in vad grannstaden har att erbjuda när det kommer till popklubb!

Förbandet The Lance var himla spexigt och skoj. Bra uppvärmning, startade blodcirkulationen i de lurviga.

Blood Music tyckte jag var bra, men det var lite fel forum för den musiken. En hemskt onykter fredagskväll funkar inte helt med Blood Music. Eller ja, det kanske hade gjort det om man lyssnat in sig mer än jag gjort. Det var mer en rolig spelning än en bra. En i publiken bestämde sig för att de behövde en trummis och klev upp på scen och satte igång.

I övrigt tycker jag inte popklubben var mycket till pop om jag ska vara ärlig. Jag hade en lång önskelista till DJ'n, men han hade inget av det. (M.I.A, Klaxons, CSS, Daft Punk osv.) Men det kanske bara jag som är för insnöad på min skit...

Förresten tycker jag att vi ska visa "Ika i rutan" på alla tv-skärmar nästa klubbkväll!!

Indiesoppa

I dagens Dala-demokrat så sågar recensenten helgens spelning med Blood Music i Borlänge.

"...och en stor mängd keyboards och orglar i en ganska pretentiös indiepopsoppa"

Indiepopsoppa? Jo jag tackar jag. Undrar vad som finns i den. Randiga morötter och bräcklig sång? "Dagens lunch 65 kr. Måndag: Indiepopsoppa. Kaffe ingår"

Jag röstar för fler roliga uttryck.